Det här dolde sig i makens presenter från Vincent; ett foto till skrivbordet på jobbet och ett fot- och handavtryck som vi gjort på öppna förskolan. Inga underkläder till far här!
 


MorFaren Mr Handyman fick vaniljbullarna och kärleksmumsen jag bakade förra helgen, de var till honom men det var ju tvunget att hållas top secret! (Och några har vi i ärlighetens namn tryckt i oss själva.)
 


Lunchen glömde jag att fota men såhär blev den svenska kladdkakemästaren. Serverades med ...
 


Marianne-fluff. Min recension är den att Marianne-fluffet var underbart gott men tog över lite väl mycket och var väldigt mäktigt, man kände liksom inte kakan. Jag tror det skulle komma bättre till sin rätt tillsammans med fruktsallad eller något annat lite lättare. Rolig idé dock och jag ska absolut testa att göra Geisha-fluff. Bara att det heter "fluff" låter ju underbart, eller hur? Och kakan var ju en helt vanlig kladdis med marshmallows i, och konservativ som jag är tar jag den nog hellre utan fortsättningsvis.

 

Mums vad gott det ska bli! Vad snäll du är morfar!

 



Och så avslutades kalaset, som det som ofta gör när vi bjuder in, med lite hederligt arbete. Trappan plastades in och gillestugan tömdes, i veckan sätter nämligen golvgubbarna igång med att slipa och olja trappan och de två sista golven nere. Det kommer att bli sjukt jobbigt – men skönt när det är över! Hej då gula furugolvet.